En tandhygienist spelar en central roll i att förebygga karies, tandköttssjukdomar och andra munhälsoproblem genom regelbunden professionell vård och rådgivning. Genom att kombinera avancerade rengöringstekniker med individanpassade råd kan tandhygienisten upptäcka tidiga tecken på ohälsa och ge konkreta rekommendationer för daglig munvård.

Tandhygienistens betydelse för förebyggande vård

Akademitandvården samarbetar med erfarna tandhygienister som specialiserar sig på att identifiera risker innan de utvecklas till allvarliga problem. Genom screening med digitala röntgenbilder och instrumentundersökning fångas beläggningar och inflammationer upp i ett tidigt skede, vilket minskar behovet av invasiva ingrepp i framtiden.

Ett kontinuerligt samarbete med tandhygienisten stärker patientens engagemang i egenvård. Genom att gå igenom tandborstteknik, flossning och användning av mellanrumsborstar skräddarsys en munhygienplan som effektivt tar bort plack och förhindrar uppkomsten av tandsten. Den personliga återkopplingen ökar följsamheten och leder till långsiktiga förbättringar i munhälsan.

Vad en behandling hos tandhygienist innebär

Vid ett första besök görs alltid en grundlig anamnes där tidigare behandlingar, sjukdomshistorik och medicinering dokumenteras. Därefter följer en klinisk undersökning av tandköttsfickor och slemhinnor för att bedöma inflammation och blödningsbenägenhet. Rengöring av tandytor med ultraljud och polering av rotytor tar bort både mjuka och hårda beläggningar.

Efter rengöringen ges råd om fluortillägg och munskölj som stärker emaljen och skyddar mot kariesangrepp. Tandhygienisten kan också rekommendera professionella munsköljmedel vid förändrad bakterieflora och förskriva specialanpassade skenor för patienten med tandgnissling, vilket skyddar mot slitningsskador.

Hur regelbundna besök förhindrar karies och tandköttssjukdomar

En studie visar att patienter som besöker tandhygienist var sjätte månad har upp till 60 % lägre risk för parodontit jämfört med de som enbart får behandling vid akuta besvär. Genom att följa upp med regelbunden kontroll kan små fickor där bakterier trivs åtgärdas innan de fördjupar sig och orsakar benförlust.

Tidig upptäckt av vita fläckar och försämring av emaljens struktur gör det möjligt att sätta in remineraliserande behandlingar, såsom fluorgel eller lack, för att stoppa kariesprocessen. På så sätt undviks borrning och fyllningar vilket spar både tid och kostnader för patienten.

Praktiska tips för optimal munhygien hemma

En väl utformad munvårdsrutin bör inkludera borstning minst två gånger om dagen med en fluortandkräm och kompletteras med tandtråd eller mellanrumsborstar. Att borsta tungan tar bort bakterier som annars bidrar till dålig andedräkt och beläggningar.

För patienter med ökad kariesrisk kan användning av fluoridgel en gång i veckan ge extra skydd. Rekommendationen är att applicera gelen i munnen enligt tandhygienistens anvisningar och undvika att skölja munnen direkt efteråt för maximal effekt. Regelbundna uppföljningsbesök säkerställer att egenvårdsrutinen fungerar och justeras vid behov.